Daglig prognos

Idag steg jag upp och började på direkten att baka, men märkte att sockret var slut. En mopedrunda senare kunde jag fortsätta med min silviakaka/tuppkaka. Jag missade ett steg i bakningen (smeten hann inte bli fluffig innan jag tillsatte vätskan... Den som sa att kvinnor tillhör i köket räknade inte in mig bland de kvinnorna kan jag säga) och mor blev irriterad på mig, och hennes humör smittade olyckligtvis sig över på mig. Då kom pappa in ifrån trädgården och sa: "Är du sur idag malin? Vill du bli lite gladare?" och räckte fram min lilla plåtburk med min fisheye-lins till telefonen som hade varit spårlöst försvunnen i fem dagar. Då blev allting genast mycket bättre.

Sedan åkte jag till min episka följeslagare Malin och vårt huvudämne vad kärlek. Sedan for jag hem och sedan for jag vidare till sommarjobbet. Entusiastisk över mitt återfunna objektiv tog jag foto i mängder, därav på de nya kantarellerna och blåbären som vi hade premiär på idag wiiii.
Sedan satt jag och längtade ihjäl mig till min hjalmar då han steg in genom entrén och jag fällde en glädjetår av att se honom. Endast fyra dagar ifrån varandra, men ack som de kändes. Sedan var han tvungen att fara vidare. *sadface*
Vid 18.30 kom min personliga chaufför aka matilda-den-otroligt-ocoole-systern och hämtade mig, vi for hemåt och åt grillade revben (jag ser hur det vattnas i munnen på er) med malin och hennes familj. Nu ska vi visst fara iväg på diggiloo. Trevligt att avsluta dagen med ÄKTA SVENSK SCHLAGER.

Puss på er förihelvete.